Att förstå sina känslor och reaktioner - sin personliga identitet.

Vilken konstitutionstyp du än tillhör så retas pittadoshan av för mycket intellektuellt arbete. För många sinnesintryck (för mycket TV- tittande, radio, dator och video) stör vata. Tråkiga och enformiga uppgifter ökar kapha o.s.v.
- Vad som är för mycket är individuellt.

Dåligt fungerande relationer stör också doshorna: Vrede stör pitta. Rädsla stör vata och habegär stör kapha.
Att ständigt utsätta sig för negativa intryck (radios och TVs nyheter varje timme, thriller- och deckarfilmer och dito böcker) leder också till störningar.

Enligt Ayur Veda är det bättre att förstå sina känslor än att undertrycka eller uttrycka dem. Om vi förstår dem kan de förvandlas och upplösas. Om vi t.ex. drabbas av andras felaktiga omdömen eller bär på djupa sår inom oss kan vi känna oss utstötta och åsidosatta. Ångest, fobier, vrede, fruktan är sådana känslor som ofta bottnar i någon typ av sår - ett djupt sår som du försökt tysta ned. Förändring kan uppstå om du går till botten med, förstår, accepterar och frigör smärtan. Se nästa stycke, om förändringar.

Djupa och obearbetade känslor kan verka störande på sinnet och tar din energi i anspråk. Då smärtan lindras frigörs den energi som gått åt till förnekande och kanske yttrat sig som kroppsliga symtom. Glöm inte att älska dig själv hela tiden!

Var öppen för om någon säger något till dig som kanske slår an en ton, ger dig en bok som säjer något särskilt eller du möter någon som får dig att tänka i nya banor kring dina innersta frågor. Ställ egenskaperna hos dina upplevelser i relation till doshorna och ställ frågor till dig själv om vad du upplever/har upplevt.
Sök sedan kärleksfullt, tålmodigt och omsorgsfullt efter vägarna för förståelse och förlösande.

Ha alltid en mild och kärlekfull attityd till dig själv!

Att bevara hälsan och doshabalansen

Många av oss lever "i det yttre" - vi är inte förankrade med vårt inre och har ingen balans mellan de andliga och det materiella. Vi tänker och agerar utan att minnas erfarenheter och utan att använda sunt förnuft. Resultatet blir kortsiktiga beslut som får långsiktiga konsekvenser. Livet liknar ett racerlopp - vi har så bråttom att vi inte hinner leva!

Att identifiera och få förståelse för den egna kroppstypen är nyckeln till förståelse för hur dessa personliga särdrag sätter sin prägel på våra liv. Ett exempel på detta är hur olika vi reagerar psykiskt och fysiskt på stress. Våra olika sätt att tänka, planera, agera, lösa problem, hantera konflikter, ta till oss ny information, uttrycka vår kreativitet o.s.v., är alla exempel på hur vår kroppstyp påverkar vårt dagliga liv.

Också de obalanser, krämpor och sjukdomar som vi har en benägenhet att drabbas av, är i hög grad förbundna med vår kroppstyp. Vad som händer oss är ingen slump, det finns orsak och verkan. Dessa samband följer en lagbundenhet, som blir lättare att förstå när vi lär känna vår kroppstyp.

Anpassa de dagliga aktiviteterna, i den mån de går att anpassa, efter din dominerande dosha och tillgodose därigenom dina mentala och känslomässiga behov.

1) Dagliga rutiner

Försök organisera det som händer så att ditt välbefinnande främjas. Fråga dig huruvida dina åtaganden, vanor och sysslor har en bra eller dålig inverkan på din doshabalans. Din konstitution kommer att påverka hur du organiserar ditt liv.

* Vatatyper behöver införa fasta rutiner och hålla fast vid dem.

* Pittatyper bör undvika att bli alltför målinriktade utan istället ta sig tid att göra saker för sin egen skull - t.ex. en promenad i skogen istället för att spela ett tävlingsinriktat spel, eller att sitta och titta på månen en sommarkväll.

* En kaphatyp bör försöka undvika att fastna i allför fasta rutiner och komma överens med sig själv att varje dag göra saker på något annat sätt och/eller något oplanerat.

3) Fritidssysslor

Välj aktiviteter och sätt att koppla av som passar din konstitution och således leder till balans och harmoni i ditt liv. Tänk på vilka långsiktiga konsekvenser ditt val har på dina doshor (det du tycker är skoj i 20-årsåldern kanske ger konsekvenser i 50-årsåldern).

* Vata ökar lättast av doshorna - av mycket tv-tittande, datoranvändande och hyperaktivitet (t.ex. musik på hög volym). En vatatyp dras till snabba händelser och nya upplevelser, men bör också eftersträva att ägna tid åt stillsamma (bastubad, läsning) och kreativa sysselsättningar (målning, odling).

* En pittatyp gillar tävlingar och mentala utmaningar och behöver sådana för att inte bli uttråkad, men bör akta sig för att aggressiviteten och driften att vinna ökar. Undvik konkurrensinriktade (tennis) och individfokuserade spel (golf).

* Kaphatypen trivs med att sitta och göra ingenting, men bör istället delta i aktiviteter som är stimulerande. Sträva medvetet efter nya aktiviteter, som inte får bli slentrian och lägg då och då till förnyelse.

4) Semester

Ger tillfälle till miljöombyten, frihet från plikter och tid att koppla av.

* Vata påverkas mest av förändringar. Mår bäst av att tillbringa semestern på en och samma ort, med mängder av sol och värme - dock inte torrt klimat.

* Pitta bör undvika heta klimat. Var tillräckligt aktiv för att utmana ditt intellekt, men utan stress. Pröva gärna vandring, skidturer men utan att överorganisera det hela.

* Kapha vill helst ligga i solen men en rundresa eller en aktiv semester som ger nya intryck varje dag kan vara nyttigare.

5) Motion

Alla människor mår bra av någon sorts motion, men den bör anpassas efter individens konstitution. Ayur Veda säjer att du bör motionera upp till hälften av din kapacitet - du har fått lagom då du börjar svettas i pannan, armhålorna och utefter ryggraden.

Yoga, promenader och simning är bra för alla konstitutionella typer eftersom de balanserar alla tre doshorna.

* Vata tilltalas av livliga motionstyper som aerobics och jogging och tar ofta ut sig så de blir alldeles utmattade, men bör istället ha en stunds lätt motion per dag.

* Pitta bör avstå från all tävlingsinriktad sport. Vatten- och vintersporter hjälper till att kyla ner hettan i deras konstitution.

* Kapha tycker nog inte om att motionera över huvud taget men har nytta av ansträngande motion. De behöver mycken stöd och uppmuntran för att börja men då det blivit en vana har de bättre uthållighet än de andra.

6) Färgernas påverkan

Olika egenskaper har olika anknytning till olika färger. Det idealiska vore att varje konstitutionstyp inredde sitt hem med de färger som dämpar deras dominerande dosha - vatapersoner hem skulle då var i varma pastellfärger, pittas svalkande blått och grönt och kaphas i starka, lysande färger och mönster.

Gult och orange - varma, stimulerande färger som stimulerar pitta (välj inte deras starka, mörka nyanser om du är pitta eller har förhöjd pitta!). Solgula nyanser kan muntra upp vata som är depressionsbenägna.

Rött - Kan överstimulera pitta (- ej röd bil till pitta vilket ökar det aggressiva körsättet!) men verkar värmande för vata och positivt stimulerande för kapha.

Rosa är en kärleksfull och lugnande färg, men kan göra en kaphatyp ännu slöare.

Grönt - med inslag av gult ökar pitta och minskar vata.

Blågröna nyanser lugnar och svalkar pitta, men ökar kapha.

Blått och Violett - Är positivt svalkande på pitta.

Guld - solens färg. Är värmande på vata- eller kaphakonstitutioner.

Personer med pitta bör helst bära silver som verkar svalkande.

* Vata bör undvika mörka färger - svart, brunt och grått. Välj pastellfärger framför alltför livliga färger.

* Pitta bör också rensa ur allt svart och även rött. Satsa istället på svala, mjuka, bleka och gärna blå nyanser.

* Kapha bör undvika vitt. Alla färger dämpar kapha, utom grönt och mörkblått. Välj klara, starka, djärva färger och mönster.

7) Kost och matvanor

Matens egenskaper påverkas av den behandlingsprocess den utsätts för i tillverkningsprocessens olika stadier. Födan, som är en del av livet, påverkar i allra högsta grad vårt välbefinnande. De påverkar våra doshor på olika sätt så de födoämnen en person mår bra av är väldigt individuellt beroende på vilken dosha som är den dominerande. Hänsyn bör dessutom tas till vilken dosha som är dominerande för årstiden och vilken tiden på dygnet måltiden äger rum.

I nämnda böcker finns mattabeller för rekommenderade födoämnen för de olika doshorna.

Det är inte sådant som vi tillfälligt stoppar i oss, utan det vi regelbundet och dagligen äter som orsakar obalans.

Välj den mat som har de naturliga egenskaper som de resultat du önskar.
Ex: Om din kropp är torr (symtom: torr hy, hård avföring) - undvik då torr och uttorkande mat, som sådana med kärv och besk smak. Välj istället oljig mat. Har du istället mycken "hetta" i kroppen (symtom: kliande utslag m.m.) - välj då svalkande mat framför den heta.

Te som är balanserande för alla doshor:

Lika delar hel fänkål, spiskummin och koriander kokas upp och får dra i 10 min. under lock.

Te som är värmande för vata och pitta.

Bra mot förkylningar, dålig blodcirkulation och försvagad ämnesomsättning:Lika delar kanel, kardemumma, ingefära, nejlika och lite svartpeppar. Vata kan ta hälften mjölk.

Te mot pittaobalans:

Ingefärsrot + kamomill

Matens naturliga egenskaper

Tung: Mjölk, vete, råris, fisk, mörkt kött.

Lätt: Mungbönor, basmatiris, bladgrönsaker, vitt kött (kyckling, kalkon, kanin), äpple, solrosolja.

Svalkande/kall: Mjölk, solrosolja, vete, äpple, glass, kokosnöt.

Värmande/het: Fisk, sesamolja, lök, ägg, kött, chilipeppar.

Oljig: De flesta nötter, fisk, ägg.

Uttorkande: Många grönsaker, päron, hirs.

De naturliga egenskaperna i maten kan förändras genom tillagning. Torra livsmedel kan t.ex. göras fuktiga eller oljiga. Havregryn är torra, framför allt tillsammans med kall mjölk, men kokt i gröt är den vatadämpande eftersom både värme och fukt tillförts.

All mat bör ätas under lämpliga omständigheter - lämplig tid på dygnet, vid en trevlig stämning, lagad med kärleksfull hand och ett glatt humör (mat lagad i vredesmod stör matsmältningen) och med andra faktorer som är lämpliga för personens doshabalans. Försök få tag på mat som odlats i en hälsosam miljö (utan bekämpningsmedel, konstgödsel och av människor som trivs med sitt odlararbete). Ät sittande i lugn och ro. Skölj inte ner maten med dricka, men ta gärna en klunk då och då mellan tuggorna . Det renar munnen och man känner smaken bättre.

Var sak har sin tid - Försök koncentrera dig på maten du äter. Se inte på TV eller läs samtidigt som du äter.
Ta gärna en 5-10min. lugn promenad efter måltiden för att stimulera agni.

En lämplig diet bör innehålla 40-60% mjöl- och grynprodukter, 30-50% grönsaker och frukt samt 10-20% proteinrika födoämnen (kött, fisk, bönor, linser m.m.).
Sammansättningen är beroende efter din egen konstitution. Kaphatyper bör äta åtminstone 40% grönsaker som är lätta medan vatatyperna istället behöver mer mjöl och gryn än grönsaker.

Klimatet är också vägledande för vilken mat som är lämplig:

Platser som ligger i nivå med havsytan har vått och kyligt klimat och starka kaphaegenskaper. Högt belägna platser och torra områden med mycken blåst har stark vata. Solsken förstärker pitta.

Doshadämpande diet

* Vatadämpande: De tydliga vataegenskaperna lätt, torr och kall ska balanseras av mat som är värmande och har viss tyngd, saftighet, oljighet och krämighet - särskilt viktigt den kalla årstiden. Vatakonstitutioner bör äta på regelbundna tider. De tre målen frukost, lunch och middag jämnt utspridda över dagen med ev. flera inlagda mellanmål. Undvik sallader, råkost, glass och annan kall eller kyld mat. Potatismos, -gratäng, kokt potatis med renat smör = Ghi (klicka på ordet om du vill veta hur man gör), olja eller ris, vete och dinkel är bra alternativ till vanlig kokt potatis. Välj lite fetare, tyngre varm mat som balanserar den torra, lätta och kalla vata. En sallad görs t.ex. bra genom en krämig eller oljig dressing. Prioritera sura, salta och naturligt söta smaker.

Minska på: Rött kött, nötkött och griskött, gul ost och naturliga produkter.
Välj hellre: Kalkon, kyckling, fisk, skaldjur, ägg, keso, färskost, mesost.

* Pittadämpande: Pittaegenskaperna är varm, lätt och skarp/stark ska balanseras av svalka, tyngd och mildhet - särskilt viktigt under den varma årstiden.
Pittapersoner bör sträva efter att lägga huvudmålet mitt på dagen då både solen, pitta och agni(= matsmältningsförmågan) står på sin högsta nivå. Pittapersoner är ofta irriterade före måltiden. De mår bra av sallader men däremot inte av surmjölksprodukter. Bör inte regelbundet äta het och kryddstark mat, snabbmat, rött kött, skaldjur, friterad mat och alkohol. Välj söta, kärva och beska smaker, undvik jästa produkter, sur smak

Minska på: Saltvattensfisk, nötkött, griskött och äggula.
Välj hellre: Sötvattenfisk, kyckling, kalkon, äggvita.

* Kaphadämpande: Personer med kaphakonstitution bör komma ihåg att måltidens tyngd ökar om de äter under dygnets kaphatid. De bör helst äta frukost före klockan sju på morgonen och ingenting efter klockan sju på kvällen. De mest tydliga kaphaegenskaperna är tung, kall, fuktig och oljig. De mår bra av en lätt och torr mat med mycket grönsaker och kryddor i måttliga mängder. Ej tung och kall mat, rött kött, snabbmat och friterad dito. Undvik mjölkprodukter. Bra med värmande örtte med honung. Bra alternativ för den som inte vill ha tung, okryddad havregrynsgröt är rostat bröd - gärna bröd med korn, råg eller bovete. Var försiktig med mjölkprodukter, speciellt kalla sådana. Undvik vattenrika grönsaker (gurka, tomat, squash och pumpa).

Minska på: Saltvattensfisk, fiskkonserver, sardiner och tonfisk i olja.
Välj hellre: Sötvattensfisk, kyckling, kalkon, vilt, ägg.

8) Livets kretslopp och årstiderna

Livets olika skeden och årstidsväxlingarna är saker som vi inte har kontroll över, men som påverkar vår hälsa. Genom att tillföra motsatta egenskaper kan man dock minska eventuella negativa effekter.

a) Anpassa kosten till det åldersstadium du befinner dig:

*Barn- och ungdomen är kapha, då vi utvecklas , först fysiskt och sedan känslomässigt och intellektuellt samt samlar teoretisk kunskap.

*Pittaperioden är ungefär mellan 30-60års-åldern då vi är som mest aktiva. Då testar vi kunskaperna vi samlade och omsätter dem i praktiken. Eftersom vi skaffar nya erfarenheter så fortsätter vi att utvecklas känslomässigt och andligt.

*Efter klimakteriet, eller runt 60-årsåldern börjar vataperioden - visdomens tid. Nu kan vi dela med oss av alla de erfarenheter som livet gett oss till de yngre. Livet tar en lugnare takt då vi drar oss tillbaka. Vid denna tid är kostanpassningen speciellt viktig. Rå och torr mat bör bara ätas någon gång ibland.

b)Anpassa kostvanorna efter årstiden p.g.a. dess effekt på doshorna. En naturlig ökning av en dosha uppstår under den årstid som har samma egenskaper.

För dig som har mycket vata i kroppen kan vintern vara besvärande eftersom vata är den känsligaste av doshorna som lättast kommer i obalans. Därför är det värdefullt att förebygga med regelbundna dygnsrytmer, varm mat, varm dryck och regelbunden oljemassage. Se till att du har balans i tarm och nervsystem.
För dig som har mest pitta gäller att söka svalka under sommarvärmen - solhatt, svalkande dryck, solglasögon och ett stort skuggande träd är melodin solheta dagar.
Kaphadominerade personer bör välja lättare, men fortfarande varm mat vid övergången mellan vata och kapha på våren. Klä dig fortfarande varmt och favorisera slemlösande mat, dryck och kryddor - kan vara bra även för vata eller pittakaraktärer. Minska kraftigt, eller avstå från mjölkprodukter under denna årstid - speciellt om du tenderar att få besvär i kaphadelen av kroppen (= magsäck, bröst, lungor, näsa och bihålor).

* Vata: senhösten (oktober) och vintern är vatatid, då löven fallit från träden. Vädret skiftar mellan höga, klara dagar och blåsiga, grå. Allt blir torrt, kallt och kylan kryper ner i jorden. Vata tiden dominerar i december-januari då den kalla, torra karaktären genomsyrar hela naturen och slutar då snösmältningen kommer igång på allvar och tjälen går ur jorden.

* Kapha: Dess flytande karaktär visar sig vid vårens början då isen smälter och saven stiger. Naturen är fortfarande kall, men lufttemperaturen börjar stiga.

* Pitta: = sommarvärme. Ungefär från midsommar - oktober (då löven faller).
Pitta kulminerar under augusti. Eldkaraktären gör en sprakande final då hela naturen klär sig i eldfärger med gula, oranga och röda löv, gräs och blad.

Med doshorna i balans kan vi njuta av det fantastiska skådespel som naturen bjuder på med de mångskiftande scentablåerna vid de olika årstiderna!

9) Dygnsrytmen

Huvudmålet bör förläggas mitt på dagen, med ett lättare mål på morgonen och på kvällen. Det bör gå 4-6 timmar mellan måltiderna så maten hinner smältas ordentligt och magen även hinner vila lite mellan målen. Typen av mat anpassas efter kroppskonstitutionen, årstiden och efter tidpunkten, se bilden.

Personer med obalans i vata kan dock få rådet att äta oftare tills agni balanserats (mindre mål ca. 4 ggr/dag).

Vilken dosha behöver dämpas?

Då du vet vilken konstitution du har kan du välja den mat som har en balanserande effekt på din dominerande dosha - eftersom det är den som är mest benägen att öka. Om du har två dominerande doshor behöver du en diet som inte ökar någon av de två.
Dessutom bör du anpassa dieten till årstiderna: Sommaren = pittatid, höst -vinter = vata och senvinter - vår = kaphatid. Se föregående stycke.

Om det råder överskott i någon icke dominerande dosha bör du följa den diet som dämpar den tills den återgått till det normala, men utan att öka den normalt dominerande. Håll utkik efter tecken på ev. överskott i din kropp och sinne.

De dämpande/balanserande dieterna hålls alltid av den som tillhör den konstitutionstypen och av de andra som fått en ökning i den doshan - de måste då ge akt på att inte öka de andra doshorna med den dieten.

- Effektiv matsmältning, ett uppmärksamt sinne, gott sällskap samt färsk och aptitlig mat som tillagats med kärlek ger förutsättningar att uppleva matens naturliga smaklighet och den tillfredställelse den ger till både kropp och sinne.

Meditation

Försök medvetet selektera bort alla influenser utifrån någon del av dagen t.ex. morgon och kväll, då du istället tar kontakt med dig själv och ditt inre samt får tid och ro att göra reflektioner och fundera över den kommande eller gångna dagen, uppleva lite tystnad (eller stillsam musik) - komma i balans.

Denna bild är lånad från "Handbok i Ayurveda" av S. Godagama

Meditationen uppehåller mental och känslomässig hälsa genom att hålla dig medveten om vad som är ditt "sanna jag". Det räcker med 10 min. morgon och kväll.

Sätt dig stilla och bekvämt. För att minska risken för att somna så är det bra att sitta utan rygg - och nackstöd. Blunda och försök medvetet få bort den röst i ditt inre som hela tiden påminner dig om din otillräcklighet och gamla oförätter - se till att den förmedlar positiva budskap istället. Varje gång du kommer på dig med att tänka negativa tankar, se då till att stänga av dem mentalt och forma om dem till en positiv tanke istället. Släpp den sedan och försök att inte fastna i någon tanke för länge. Försök att slappna av i kroppen och tömma hjärnan på både tankar och intryck.

Den regelbundna stunden hjälper dig att lugna sinnet och "rensa" hjärnan. Den förebygger effektivt den allt vanligare åkomman hjärnstress och mental utmattning.