Kryddväxter

Mitt intresse för kryddväxter vaknade redan i början av 1980-talet då jag besökte Gevalias kryddbod i Gävle, där man har en mycket vacker kryddgård. Kryddorna både odlas, torkas, blandas och säljs där.

- Vilka dofter, vilken atmosfär och vilka läckra blandningar av torkade kryddörter! Jag var helt betagen, tänk att sådant bara fanns...

Intresset blev ännu större då jag senare besökte Stene gård utanför Järvsö i Hälsingland - där kunde man ju köpa riktiga kryddväxter = levande plantor.

- Ååhh, jag hade kunnat köpa hela lagret, men inskränkte mig förnuftigt nog till att bara inhandla piplök och åbrodd.

Resten av den sommaren gick åt till att lukta på den stackars åbrodden, som aldrig fick vara ifred, och till att beundra den vackra kraftiga piplöken med dess majestätiskt stora vita blombollar. Dessa två är fortfarande, tillsammans med lavendel och luftlök, mina favoriter!

Intresset påspäddes ytterligare då jag en sommar fick en oreganoplanta av en kvinna jag kände. Den doften var ju också underbar!

I vår nyanlagda trädgård är kryddlandet det centrala. Det finns mitt i trägården som navet i ett hjul - det som allt är byggt runt omkring.
Mitt kryddland är åttkantigt och byggt som upphöjd bädd. Det är 6 m. i diameter och rymmer 48 st. fack. Längst in är bädden ytterligare upphöjd i 6 fack för att härbärgera de låga växterna ätlig tagetes, kamomill och 3 olika sorters timjan. I mitten av landet står en rensbrunn och på dess lock ett solur.

Det är en obeskrivlig njutning att gå ut dit och bara stå och andas in alla de underbara dofter som dessa kryddörter förmedlar!

Jag är som besatt av dofter - de ger en sådan stark inspiration. Därför doftar de allra flesta växterna i vår trädgård: pion, ros, syren, schersmin, humle, kaprifol, myskmadra, rosenmynta o.s.v.

Dofterna ger mig en sällsam njutning och en euforisk lyckokänsla!

Läkeörter

- naturens apotek

Att bota krämpor med örter har funnits långt före den kemiska industrin.

En period brändes de kvinnor som hade kunskaperna på bål - de kallades häxor! Som tur var så kom de inte på, och kunde utrota alla kunniga kvinnor så därför finns kunskapen fortfarande kvar att ärva för nutidsmänniskan och nu är det ju, tack och lov, inte förenat med dödsfara att förvärva dem.

Huskurer har ofta god effekt, vilket stöds av det faktum att de idag en efter en registreras som naturläkemedel. Först ut var echinacean = röd solhatt. Nu är det johannesörten som är på tur.
Man har genom forskning nu även konstaterat att fläderbär är virusdödande, att kamomill är rogivande och att ingefära har en antiinflammatorisk effekt på onda leder m.m.

- något som ju "kloka gummor" och andra naturmedicinutövare länge vetat...