Naturligt foder
för höns och kalkoner

---

Ju större variation -
ju bättre aptit och välbefinnande!

Höns och kalkoner äter nästan allt, men därmed är det inte sagt att de bör äta allt. Allt som är giftigt och onyttigt för oss är det även för dem – t.ex. potatisgroddar, möglig och skämd mat, mycket fet eller salt mat och för mycket animaliskt protein.

Pellets - deras snabbmat - är, liksom vår dito, så förädlad och förstörd att den ger dem s.k. vällevnadssjukdomar som fetma, hjärtsvikt och gikt p.g.a. obalans i deras små kroppar!
Utfodringen med förädlad och onaturlig föda resulterar på sikt i ett försvagat immunförsvar, en försurning i vävnaderna, fel bakerieflora samt brist på många näringsämnen som gått förlorade i framställningsprocessen!
Proteinöverskott av animaliskt protein är, enligt SVA, en trolig orsak till förekomsten av sk. ledgikt hos våra allmogehöns. Alla pelleterade färdigfoder innehåller för mycket protein. Ingen vet exakt hur mycket protein en vild djungelhöna i Indien äter per dag, men hon kommer knappast upp i några 16% protein varje dag, året om...
Den vilda kalkonen i Amerika får i sig mer protein än djungelhönan, men inte heller hon får några 24 %, som våra färdiga kalkonfoder innehåller - och inte heller denna höga fetthalt som många uppfödare ger för att få djuren att växa maximalt och ge så mycket kött som möjligt på kortast möjliga tid. Att sedan det köttet blir av andraklasskvalitet märker ingen eftersom det är det enda som bjuds ut i handeln!
De industriellt framställda värpfodren är framtagna för motsvara hönseri- slakterinäringens och, inte minst, fodertillverkarnas ekonomiska intressen = att med minimal kostnad få maximal vinst.

Industrin framställer även andra foder, som fodertillverkarna påstår är avsedda för våra hobbybesättningar. Vi bör dock hålla i minnet att syftet alltid är detsamma = Att skapa en kapitalvinst för dem själva! De använder därför naturligtvis alltid de billigaste och kvalitetsmässigt sämsta råvarorna för att få största möjliga vinst, inget annat. Deras intressen är enbart och krasst ekonomiska. Fodertillverkarna och grossisterna har inget som helst intresse i våra djurs hälsa - det är det bara vi själva som har. Det är vi som får ta både ansvar och konsekvenser!!
Dessa processade, värmebehandlade och högförädlade foder passar naturligtvis inte våra hushålls- och lantrashöns/kalkoner, som vi vill ska ha ett fullvärdigt liv och bli äldre än ett år!!

Tack vare det naturliga och obehandlade fodret samt värmen och ljuset i hönshuset blir mina hönor oftast väldigt gamla , värper upp i hög ålder och är friska hela sina liv och jag har inga problem med sjukdomar vintertid. Jag driver dem inte att värpa utöver sina förmågor och jag tvingar dem inte heller (med mörker och kyla) att rugga vid samma tidpunkt utan alla kan följa sin egen hormonklocka.

---

"Långnäbbar"
Detta är en gammal hönslära som knappt någon har kunskap om idag. Det är mycket lättförståeligt att den har "försvunnit" eftersom denna påvisar just de symtom som merparten av dagens höns och hönskycklingar, som fötts upp på pelleterat färdigfoder, uppvisar. Om de inte har alla symtom så har de flesta åtminstone något av dem.

Symptom på dåligt uppfödda kycklingar:
* Tunna huvuden och långa näbbar (välutfodrade kycklingar, som fått tillräckligt med näring och vitaminer, har helt runda huvuden och trubbiga korta näbbar) .

* Avlånga ögon (Ögonen hos väl utfodrade kycklingar är runda).

* Kannibalism och fjäderätning (välutfodrade, icke stressade djur gör inte så).

* Parasitangrepp (djur i optimal kondition angrips inte i samma utsträckning som försvagade).

* Stark värpning i förtid - innan kroppen hunnit utvecklas färdigt (välutfodrade djur har en väl fungerande hormonbalans).

- Detta är symtom hos djur som fått ett foder med för högt energiinnehåll ( för mycket protein och ev. fett), för låg växttrådhalt, för ensidig äggvitegiva, vitaminbrist, saltbrist, felaktig kalk/fosforbalans, brist på något näringsämne och/eller lever under stark stress t. ex. på grund av för mycket ljus för stor del av dygnet eller trängsel.

Behandling, vuxna djur:
1) Fasta i 48 timmar,
2) Blandning av havre, majskross eller corn flakes och mjölk ett par dygn.
3) Övergång till en naturlig kost (se nedan) - utan kemikalier och förädlande framställningsprocesser, och en ljushållning där den naturliga dygns- och årsrytmen får ha sin gilla gång.

Behandling, kycklingar och ungdjur:
1)
- Börja med att blötlägga lite alger i vatten så de får svälla
- mixa lite grönsaker/frukt.
- Blanda med torrfoder = "allveg" (vegetabiliskt helfoder på Odal/Granngården) INTE kycklingstartfoder eller tillväxtfoder. De innehåller för hög halt av animaliskt protein!,
- vete,
- finkrossade corn flakes
- lite undulatfrö och
- kanske lite hampfrön,
- havregryn
- ev. lite torkade insekter (sköldpaddsmat: finns på zooaffärer).

Äter de dåligt av detta så låt dem så länge få allveg. bredvid i fri mängd - så småningom brukar de självmant rata torrfodret.
Grodda gärna vete och andra frön själv, eller köp färdiga groddar, och ge dem. Färska groddar är det mest näringsrika som de kan äta!
Torka nässlor och smula ner i maten. Riv små mängder gräs (kan klippas i små bitar) och nate som du lägger in till dem. Instinkter och nyfikenheten tar snart överhanden och de börjar picka och smaka på dem. Ge nytt varje dag - även om det i början ser orört ut.
Sitt gärna hos dem och ät t.ex. äpple själv, locka på dem och ge dem små bitar från ditt äpple - som om du vore en höna som matade dem.

2) Blanda som förut, men minska successivt mängden torrfoder och öka halten vete + lägg till hampfrön, havre- och kornkross. Finriv ev. grönsakerna istället för att mixa dem.

3) Uteslut torrfodret. Ge först grönsakerna i bitar, och sedan hela. Dela nu även gärna på torrt, färskt och blött foder.

---

Mina foderblandningar är inspirerade av och delvis hämtade från Flemming Schiöttes bok "Hönsskötsel på rimligt vis", som på ett bra och lättfattligt sätt beskriver skötsel utefter hönsens naturliga behov och där deras naturliga levnadsbetingelser så långt det är möjligt försöker efterliknas. De består av a) spannmål, b) mjukfoder/gröpe och c) frukt/grönt

Vuxenfoder.

A. Spannmål:
Fri tillgång

Höns:
1 del blandsädskross
1 del vete
1/2 del solrosfrö (mängden anpassas efter hönsens hull: minskas till 1/4 del om de blir feta och ökas till 1 del om de blir tunna)
1/4 del hampfrö

Kalkoner:
1 del blandsädskross
1 del vete
1 del solrosfrö
1 del hampfrö
1 del krossade ärtor

---

B. Mjukfoder - gröpe:
1 gång per dag.

Färdigt för servering.
Denna dag bestod gröpen av:
Kli, havregryn, majskross, rivna morötter, banan, alger, vetegroddsolja och morot

Detta är en naturlig form av kraftfoder som ges året om och som består av:
torr substans + alger + blöt substans.

Som torr bas till denna gröpe använder jag kli, korn- och majskross.
Därefter tillsätts matrester och matvaror som sorterats bort från hushållet: Mjölk, yoghurt och fil med utgånget datum, torrt bröd, hårt bröd som blivit segt, frukt som blivit lite mjuk och skrumpen o.s.v. MEN råvarorna ska vara friska - inte sura, ruttna eller mögliga! Jag använder inte heller rå lök eller besprutade fruktskal (t.ex. banan- och citrusfruktskal).
Varning för grön potatis och potatisgroddar - de är giftiga!

a-d kan man fri mängd av. Mängden anpassas efter hönsens aptit.
e-f bör däremot inte överdoseras
h-j ges i små mängder, periodvis med mellanrum eller vid behov.

a) Kli och/eller korngröpe, höboss (som innehåller gräsfrön) eller luzernpellets, torkade vetegroddar m.m .
b) Hushållsrester: Kokt potatis, ris, makaroner, havregryn, müsli, frukt, riven morot och andra grönsaker, sönderdelat bröd m.m.
c) Majskross (ej i stora mängder då det är dags för slakt av tuppar. Majs ger ett löst kött)
d) Vatten eller mjölk, filmjölk, fruktsaft, juice.
--------------
e) Linfrön alt. linfrö- eller ev. rapsolja: ca. ½ dl. på 30 djur. Ger fin fjäderdräkt och både hönsen, deras ägg och därmed även oss ett mycket värefullt omega3-tillskott = livsnödvändig fettsyra och antioxidant! .
f) Ishavsalger (Kan köpas på postorder, via nätet. Länk till "Alg-Börje" finns på min länksida). Ett allsidigt tillskott av vitaminer och mineraler. Dosering 1 dl. på 30 djur - enligt anvisningar på förpackningen
g) Naturliga tillsatser: stärkande för allmänkonditionen och immunförsvaret
* äppelcidervinäger (bra för magen), Dosering: ca. ½ dl. på 30 djur
-----------------
h) Hemgjort kraftfoder - ges en gång per vecka (tillför extra vitaminer och mineraler). Se vitaminer/mineraler
i) Messmör + paltbröd - ges en gång varannan vecka (tillför protein och järn)
j) Örter och frön - ges vid behov. Se Naturligt foder för hästar

* Tips: Det mest näringsrika fodret – att ge t.ex. efter en sjukdom eller just på senvintern - är färska groddar vilka innehåller mängder av både vitaminer och mineraler. Klicka på groddar så får du recept.

• Till grönsakerna använder jag två plastbaljor (som alternerar mellan hemmet ochi affären där personalen lägger bortsorterad frukt, bröd o. grönsaker) + vanliga hinkar som jag har hemma.
  Då jag åker och handlar familjens mat, två gånger per vecka, tar jag med mig en ren och tom balja, hämtar den som stått på affären och byter ut den mot den medhavda. Vid hemkomsten delar jag upp grönsakerna i hinkarna och sköljer ur baljan. Ingen extra resa behövs och det hela är snabbt avklarat.

D. Snäckskal och rent vatten.
Alltid fri tillgång.

---

Utfodring:
2 ggr. per dag (morgon och kväll):
* Fyll på hönsens spannmålstråg från fodertunnan + kolla vattnet.

1 gång per dag (morgon):
* Häll ut en hink grönsaker på golvet i hönshuset, ta in och skölj ur den.
* Ta byttan från köket och ge gröpen till hönsen (gärna utomhus så vädret tillåter detta) + ta in den urätna och diska den.

---

Gödfoder till slaktdjur:

Gödningsfoder rekommenderas inte till blivande avelsdjur.
För hård drivning gör att de växer för mycket och utvecklas sämre. Den s.k. "småäggsperioden" blir längre.

Höns:

Man kan även göra ett mjukfoder av denna blandning:

kycklingfoder
+ havregröpe
+ lika delar potatis.
+ Mjölk - tillsätts tills massan blir formbar.

Kalkoner:

Gröpe av havre, korn eller blandsäd
+ kokt potatis
+ kärn- eller filmjölk.

Rotfrukter, skurna i små sväljbara bitar, är bra att ge som aptitstimulerare. Har de gått på ett bra bete så kan de slaktas utan föregående gödning. Annars göds de under en treveckorsperiod. OBS! De får dock inte stängas inunder denna period utan friheten ska bara begränsas.
De får behålla sitt vanliga foder och ges som extrafoder en blandning:

OBS! Ge dem inte fisk 14 dagar före slakt - ger bismak på köttet!

Viltfågelblandning.