Hönshuskvalster

Röd hönslus. Dermanyssus gallinae

Hönskvalster är knappt millimeterstora spindelliknande parasiter med 8 ben, som har bitande och sugande mundelar. Dessa lever inte på hönsen utan uppehåller sig i sprickor och springor i hönshuset.

På natten kryper de fram och suger blod på fåglarna. Sommartid kan de finnas i omåttliga mängder innan man upptäcker dem - och är mycket obehagliga för djuren. Får de föröka sig ohämmat kan de nå sådana antal att de kan avbloda och döda djur.

Kvalsterkontroll: Hämta in en höna i ljuset, då det är mörkt i hönshuset, och borsta henne grundligt över ett stycke vitt papper. Om hon har kvalster på sig syns små svarta eller grå prickar som rör sig på papperet.
Man kan även råka hitta små genomskinliga kryp på äggen och som kryper på armarna då man själv varit i hönshuset dagtid och då är det dags att mistänka att kvalster invaderat hönshuset

Åtgärder: Var noggrann, det lönar sig!
1) Flytta dem under dagen, då de har minst antal kvalster på sig, till ett annat utrymme. Inhandla Frontline-pipetter från apoteket (de pipetter som är avsedda för största storleken på hund blir billigast för då räcker en pipett till många hönor) och behandla hönorna med detta: En eller ett par droppar (en droppe för kyckilngar och små dvärghöns) på "manken"= på övre delen av ryggen mellan skulderbladen vid vingfästena och en på gumpen = "svankryggen" strax framför stjärtfästet räcker. Behandlingen upprepas efter en vecka
2) Ring Anticimex, som kommer och sprutar hönshuset.
3) Köp sedan Virkon S på Lantmännen/Odal/Granngården och spruta själv en sista gång, 1 vecka efter anticimex besök, för att döda ev. ägg som kan ha överlevt och kläckts.
4) Byt ut all inredning, passa gärna på att måla om och göra snyggt i hönshuset samtidigt.
Plastfärg är lättare att underhålla. Den ger en blank, tvättbar och mycket tåligare yta än kalk som ger en matt och porös yta.
5) Diska alla tillbehör som ska tilbaka in till hönshuset noga så inget litet kvalsterägg följer med, pudra hönsen en sista gång och flytta tillbaka dem. För alla eventualiteter görs även detta under dagtid.

(6) Mot denna bakgrund är det ännu viktigare att verkligen komma sig för med att genomföra den rekommenderade årliga storstädningen i hönshuset - där all inredning och även själva utrymmet skuras och luftas. Utrymmet målas och inredningen byts ev. ut.
Det är även viktigt att alltid hålla rent och torrt i hönshuset för att skapa en så ogynnsam miljö som möjligt för ohyra - OM man skulle få in den!

(7) Då det egna hönshuset är ohyrefritt gäller det att se till att inte få in ny smitta utifrån:
Jag tycker man ska sätta ALLA nyinköpta djur i karantän tre veckor med minutiöst noggrann löss- och kvalsterkontroll då de kommer ( genomgång av fjäderdräkt, hud och ben) och en likadan koll + koll av utrymmet (alla skrymslen och vrår, reden och pinnar) där de vistats under karantänsperioden innan de släpps in i flocken!
Vid inköp av begagnade tillbehör, reden o.dyl. är det lika viktigt att rengöra dem ordentligt med Virkon S före användning för att inte riskera att få in ohyra alt. sjukdomssmitta via dem.

Med detta förfarande eliminerar man riskerna för invasion av ohyra.

Kvalster, liksom löss och annan ohyra är inte heller är något obligatoriskt/nödvändigt ont i hönshusen. Dessa plågor utgörs av ju parasitdjur, precis som våra egna gjorde förr! Då dessa är utrotade uppkommer inte fenomenet av sig självt - de små djuren uppkommer inte ur ingenting och att det verkligen förhåller sig så ser vi ju beviset för är i våra egna hus - vägglöss huvudlöss o.dyl. är helt utrotade i vårt land och uppstår inte i någon hem helt plötsligt, från ingenstans, utan enbart genom smitta utifrån!!!

Att skuldbelägga de vilda fåglarna som smittspridare utifrån till våra hönhus tror jag också är överdrivet. De som ev. får ohyra dör snabbt eftersom de blir så försvagade av detta lidande - att jämföras med skabbrävarnas lidande och plågsamma död p.g.a. liknande parasitdjur. Jag har tagit hand om ganska många vilda, skadade fåglar. Ingen av dem har haft ohyra på sig, inte ens de skator och kråkor som jag har vårdat!
Däremot är ohyra mycket vanligt i hönshobbybesättningarna - man ser t.ex. löss, behandlar lite halvhjärtat och tror så att den är borta men det man gjort är bara att minska mängden, inte att utrota den. Då mängden efter ett tag ökat så pass att man märker det igen tror man att ohyran återkommit, medan den i själva verket varit där hela tiden.
Då ohyran är utrotad så är den! - så länge man inte köper in nya höns, begagnade reden eller tillbehör som har med sig småkryp i "bagaget" förstås...

Det är ingen skam att få in ohyra i hönshuset. Det kan hända alla. Däremot är det skandal att låta den stanna där, och djurplågeri att negligera detta problem!

Karantän för nya djur och regelbunden god hygien är A och O!

Lycka till!